Minimalt …

23 augusti 2012 § 4 kommentarer

Ja, vad kan man mer säga …. Ha de Thorsten

Annonser

Två sidor av samma sak …

15 augusti 2012 § 9 kommentarer

Ja, ja … allt har ju två sidor, eller man kan ha olika synpunkter. Tänkte inte vara så filosofisk utan bara visa lite , möjligen, inte så vanliga perspektiva av samma sak !  Ha de Thorsten

Empati är det egoistiskt …

16 mars 2012 § 5 kommentarer

Efter att Jörgen Schön den 2 januari 2012 (på sin blogg) förtjänstfullt presenterade Frans de Wall’s bok Empatins tidsålder: hur naturen lär oss att skapa ett humanare samhälle” kan jag nu sent omsider inte låta bli att ge några kommentarer.

”Framför allt så sticker boken hål på antagandet att djur saknar den egenskap som ofta betecknas som “mänsklig”… ” De Wall ger ett stort antal exempel på empatiska beteenden hos djur, framför allt primater. Hans framställning är föga vetenskaplig, men man får väl anta att det ligger en hel del publicerat material bakom dessa anekdoter. Jag får väl också medge att boken troligen hade blivit ganska tråkig och oaptitlig att läsa med ett helt igenom vetenskaplig jargong språk. Jag har inga problem med att acceptera att empatiska beteenden med stor sannolikhet  finns hos fler djurarter än hos våra närmaste släktingar, gorillor och schimpanser.  Det verkliga problemet uppstår när man i grunden ska försöka att förklara altruistiska beteenden, om man med ett altruistisk beteende menar ett beteende som gynnar en annan (icke besläktad) invid på bekostnad av det som man kallar individens egen biologisk eller genetiska fitness (en term som betyder att individens bidrag med gener till nästa generation är större än genomsnittet, och som ofta mäts i antal ungar, eller nära släktingar, som överlever till reproduktiv ålder). Man har försökt att förklara altruistiskt beteende på minst tre nivåer. (har ni orkat läsa hit är jag imponerad !!!)

Enklast att begripa är när det ”altruistiska beteendet” riktar sig till nära släktingar som till exempel en mammas skyddande av sina egna ungar, eller syskon som hjälper sin yngre syskon (de delat ju 50% av sina syskons gener). Det näst vanligaste sättet att förklara altruism är det  som man brukar kalla för reciprok altruism; exempelvis där en fågel varnar de andra om han/hon upptäcker t.ex. en rovfågel, men med förväntningen att de andra gör det samma  i en liknande situation i framtiden. Dessvärre är det svårt att finna exempel på reciprok altruism som uppfyller alla kriterier (även varningssignaler kan ges alternativa förklaringar). Det har visat sig att de allra flesta så kallade altruistisk beteende trots allt förkommer i grupper där individerna har någon form av släktskap. Ett samarbeta kan eventuellt också betraktas som ett altruistisk beteende, men där båda (eller fler individer) ökar sin fitness t.ex. att jaga i grupp. Ytterligare förklaringar till altruism finns i litteraturen, men ingen här helt utan invändningar. Så hur vi ska förstå uppkomsten av verkligt altruistiska beteenden är nog ännu inte klarlagt.

Boken är en skarp vidräkning med föreställning om att evolutionen bara är en kamp för egoistisk överlevnad, där den starke överlever på den svages bekostnad… om man fokuserar på kamp i dess bokstavliga mening, måste jag hålla med, men inte ens Darwin såg kampen som det enda alternativet trots titeln på hans numera epokgörande bok från 1859, On the Origin of Species by Means of Natural Selection, or the Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life där väl speciellt den sista delen av titeln har missbrukas på en mängd olika sätt och i många olika sammanhang (t.ex. rasbiologi). Konrad Lorenz synsätt var bestämt mer nyanserat, som han beskriver in sin bok om aggression, och man ska noga lägga märke till originalets titel   Das sogenannte Böse, alltså “Det så kallade onda” och faktiskt glömma bort den engelska  titeln ”On agggression”. Vad Dawkins inställning beträffar tycker jag nog att de Wall sätter fingret på evolutionens mekanismer, när han refererar till ett samtal mellan honom själv och Dawkins. Där berättar han att de är överens om att även empatiska beteenden kan gynna överlevnaden hos en individ. Drar man detta resonemang till sin spets betyder det att empatiske beteenden faktisk kan betraktas som egoistiska. Med andra ord: Vilket beteende som helst, som gynnar individens överlevnaden och ger dess gener möjligheter att föröka sig, kommer att förstärkas.

Frans de Wall’s bok är en riktigt spännande bok med många kul exempel som absolut är värd att läsas, men i min mening ändrar den inte på några fundamental begrepp, men tillför kanske lite fler nyanser till begreppet Survival of the fittest . Och det är ju inte så illa !!!!

Om sedan naturen lär oss att skapa ett humanare samhälle kan man väl diskutera, vi är ju en del av naturen 😉

Ha de Thorsten

Förförd till sex …

19 juni 2011 § 13 kommentarer

I en värld där all lurar alla kunde detta kanske ha varit titeln på en ny film, eller ?

Efter ett par dagar på Öland och en spännande GPS navigering över allvaret fann vi vad vi sökte, nämligen flugblomster. I parentes, ett ytters olyckligt eller dumt namn på en vacker orkidé som befruktas av steklar och inte av flugor. En till synes oansenlig orkidé som vid närmare betraktande visar sig mycket intressant. Inspekterar man själva blomman träder en insekt fram, med antenner, ögon, kroppssegment samt en ”kroppsbehåring” som är i det närmaste identisk med de steklars honor vars hanar besöker blommorna. Hos minst 18 olika genera inom familjen orkidéer pollineras blommorna av hansteklar eller myror, där hanen uppenbarligen ”förförs” av blommans likhet med honorna av den egna arten. Det har också visat sig att blommorna i många fall utsöndrar stora mängder av ett artspecifikt honligt feromon som hanarna reagerar starkt på. Man har visat att molekylerna ser helt identiska ut och inte minst viktigt är att man också har visat specifika reaktioner hos hanarnas antenner, genom att göra avledningar från speciella antenneuroner ( man har alltså kunnat se att vissa  nervceller i hanens antenn endast reagerar på just de  molekyler som blommorna och deras egna honor utsöndrar). Iden  är förstås att blomman lurar insekten att ”para” sig med den samtidigt som frömjöl fastnar på insekten (i det här fallet en stekel). Stekeln fortsätter sedan till nästa blomma och här är sannolikheten är stor att en del frömjölet fastnar på den nya blomman. Intressant är att man har sett att när insekterna ”parar” sig med en blomma och inte en hona flyger den mycket längre än den annars skulle ha gjort innan den landar på en ny blomma. Varför ? Inte lätt att veta, men ur blommornas synpunkt (om de nu har någon) är det sannolikt en fördel då deras gener transporters längre bort och därmed ökar graden av korsbefruktning. Blommornas ”vinst” är tämligen lätt att se, de blir befruktade (och inte självbefruktade) genom detta lurendrejeri och därmed öka sin möjlighet att leva vidare och utvecklas. Steklarnas ”vinst” är inte riktigt lika uppenbar då de spenderar tid med att para sig med blommor och kanske även ”slösar” bort spermier som de annars skulle ha varit mer användbara tillsammans med den egna artens honor.  Kan hanarna lära sig att undvika dessa blommor ? Jo en del tyder på detta, men tydligen inte tillräckligt effektivt.

Att orkidéerna har utvecklats till mer och mer sofistikerade sex-svindlare beror säkert på att insektshanarna lär sig att undvika dåliga modeller, men hur ett sådant system kan upprätthållas där hanarna till synes inte vinner något på dansen är svårare att se. Blir blommorna alltför effektiva kunde det ju bli problem med för få insekter (dvs inga riktiga parningar). Att en viss påverkan på insekternas populationsstorlek faktisk kan förekomma har man observerat hos en del getingar med vinglösa honor.

Massor av ord och spekulationer men otroligt spännande tycker jag att det är att försöka förstå hur dessa system har utvecklats och inte minst hur det kan upprätthålla en balans.

Ha de´(om ni inte redan har somnat)   Thorsten

Ophrys insectifera, Flugblomster

Afrika, Lake Baringo, Triss i kungar …

05 november 2010 § 18 kommentarer

Lake Baringo var en enastående upplevelse med ett otroligt fågelliv och vackra naturscenerier. Boende i vasshyddor vid stranden och chansen att vakna upp till sången av en spotted morning thrush. Dit ska ni ta er älskade! En av alla upplevelse var dessa färgsprakande kungsfiskare. The pygmy kingfisher som kontinuerligt matade sin ungar i en kruka inne på vår toalett var ett trevligt sällskap. I vasskanterna utefter sjön träffade vi på två släktingar. Den lite större pied kingfisher som ofta satt och spanade efter fisk på någon gren samt malachite kingfisher som blixtrade till som en diamant när den dök efter fisk eller försvann in i vassen.   Ha de´Thorsten

African pygmy kingfisher

 

Pied kingfisher

 

Malachite kingfisher

 

Malachite kingfisher -part off ..

 

 

Vem äter trollsländor …

20 mars 2010 § 15 kommentarer

I sommras under en fotokurs med Terje, upptäckte vi en morgon ett stort antal trollsländevingar (och ja menar många minst ett 30-tal par) på gångstigen till lektionssalen. Flera kloka  hjärnor (får man hoppas)  slogs samman för att finna ut vem som hade jagat trollsländor under natten. Lärkfalk föreslogs, något uggla tjaaaa … men ingen riktigt trovärdig ide´såg dagens ljus ! Funderingarna har leget i dvala under vintern, men härom dagen såg jag ett program om en djurart som åt trollsländor, och mycket elegant ”skallade” av dem vingarna och åt de ”läckra” delarna …. gåtan var löst !  Det stämde riktigt bra alla trollsländorna fanns nära en damm samt nära ett par gatlycktor …. så vem ?  Jo ….

 

Ha de´ Thorsten

 

 

Wanted …..

 

 

 

 

 

 

 

... långörad fladdermus

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande i kategorin InsekterThorstens fotoblogg.