Market Place in Stone Town , Zanzibar

A glimpse from the market place in Stone town, Zanzibar.

Have a good day!

Thorsten

 

En okorkad ek …

… en tjur, en ek,  Småländsk Julhälsning ?  I vilket fall som helt vill jag önska all mina bloggläsare och all andra en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Från oss alla till er alla …

Ha de Thorsten

Heja blågult …

Inför VM final i ishockey …

Ha de Thorsten

Har du funderat på skärselden ? Have you thought about the purgatory?

Kanske inte det som jag funderar så mycket över, men man skulle ju kunna säga att man sitter ju aldrig helt säkert, eller ?

Ha de varmt o gott!  Thorsten

Empati är det egoistiskt …

Efter att Jörgen Schön den 2 januari 2012 (på sin blogg) förtjänstfullt presenterade Frans de Wall’s bok Empatins tidsålder: hur naturen lär oss att skapa ett humanare samhälle” kan jag nu sent omsider inte låta bli att ge några kommentarer.

”Framför allt så sticker boken hål på antagandet att djur saknar den egenskap som ofta betecknas som “mänsklig”… ” De Wall ger ett stort antal exempel på empatiska beteenden hos djur, framför allt primater. Hans framställning är föga vetenskaplig, men man får väl anta att det ligger en hel del publicerat material bakom dessa anekdoter. Jag får väl också medge att boken troligen hade blivit ganska tråkig och oaptitlig att läsa med ett helt igenom vetenskaplig jargong språk. Jag har inga problem med att acceptera att empatiska beteenden med stor sannolikhet  finns hos fler djurarter än hos våra närmaste släktingar, gorillor och schimpanser.  Det verkliga problemet uppstår när man i grunden ska försöka att förklara altruistiska beteenden, om man med ett altruistisk beteende menar ett beteende som gynnar en annan (icke besläktad) invid på bekostnad av det som man kallar individens egen biologisk eller genetiska fitness (en term som betyder att individens bidrag med gener till nästa generation är större än genomsnittet, och som ofta mäts i antal ungar, eller nära släktingar, som överlever till reproduktiv ålder). Man har försökt att förklara altruistiskt beteende på minst tre nivåer. (har ni orkat läsa hit är jag imponerad !!!)

Enklast att begripa är när det ”altruistiska beteendet” riktar sig till nära släktingar som till exempel en mammas skyddande av sina egna ungar, eller syskon som hjälper sin yngre syskon (de delat ju 50% av sina syskons gener). Det näst vanligaste sättet att förklara altruism är det  som man brukar kalla för reciprok altruism; exempelvis där en fågel varnar de andra om han/hon upptäcker t.ex. en rovfågel, men med förväntningen att de andra gör det samma  i en liknande situation i framtiden. Dessvärre är det svårt att finna exempel på reciprok altruism som uppfyller alla kriterier (även varningssignaler kan ges alternativa förklaringar). Det har visat sig att de allra flesta så kallade altruistisk beteende trots allt förkommer i grupper där individerna har någon form av släktskap. Ett samarbeta kan eventuellt också betraktas som ett altruistisk beteende, men där båda (eller fler individer) ökar sin fitness t.ex. att jaga i grupp. Ytterligare förklaringar till altruism finns i litteraturen, men ingen här helt utan invändningar. Så hur vi ska förstå uppkomsten av verkligt altruistiska beteenden är nog ännu inte klarlagt.

Boken är en skarp vidräkning med föreställning om att evolutionen bara är en kamp för egoistisk överlevnad, där den starke överlever på den svages bekostnad… om man fokuserar på kamp i dess bokstavliga mening, måste jag hålla med, men inte ens Darwin såg kampen som det enda alternativet trots titeln på hans numera epokgörande bok från 1859, On the Origin of Species by Means of Natural Selection, or the Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life där väl speciellt den sista delen av titeln har missbrukas på en mängd olika sätt och i många olika sammanhang (t.ex. rasbiologi). Konrad Lorenz synsätt var bestämt mer nyanserat, som han beskriver in sin bok om aggression, och man ska noga lägga märke till originalets titel   Das sogenannte Böse, alltså “Det så kallade onda” och faktiskt glömma bort den engelska  titeln ”On agggression”. Vad Dawkins inställning beträffar tycker jag nog att de Wall sätter fingret på evolutionens mekanismer, när han refererar till ett samtal mellan honom själv och Dawkins. Där berättar han att de är överens om att även empatiska beteenden kan gynna överlevnaden hos en individ. Drar man detta resonemang till sin spets betyder det att empatiske beteenden faktisk kan betraktas som egoistiska. Med andra ord: Vilket beteende som helst, som gynnar individens överlevnaden och ger dess gener möjligheter att föröka sig, kommer att förstärkas.

Frans de Wall’s bok är en riktigt spännande bok med många kul exempel som absolut är värd att läsas, men i min mening ändrar den inte på några fundamental begrepp, men tillför kanske lite fler nyanser till begreppet Survival of the fittest . Och det är ju inte så illa !!!!

Om sedan naturen lär oss att skapa ett humanare samhälle kan man väl diskutera, vi är ju en del av naturen 😉

Ha de Thorsten

Dröm eller verklighet …

.. eller kan man säga overklighet. Åtminstone kan jag inte låta bli att fundera på vilka drömmar som seglat in och ut genom detta fönster en mörk vinternatt i detta numera övergivna hus. Tänk så många backstugor, torp och gårdar som står övergivna, inte minst i våra Småländska skogar. Vem bodde där? Vad sysslade de med? Hur såg deras liv ut ? Vilka drömmar hade dem? Var det samma drömmar som vi har, eller ?

Vad tänker ni på ?   Ha de Thorsten

Symboler, ikoner eller tecken …

Alla dessa ord kan betyda olika saker beroende på sammanhanget. Människans förmåga att använda och manipulera symboler för både konkreta och abstrakta begrepp framförs ofta som något som särskiljer henne från andra arter. Skillnaderna torde dock snarare ligga i graden av komplexitet på vår förmåga att använda och kombinera symboler än att använda symboler i sig. Djurförsök där man lär exempelvis apor att använda symboler i form av teckenspråk eller små kort med abstrakta figurer på, visar att åtminstone många primater ganska lätt kan lära sig en stor mängd symboler och göra en koppling mellan symbolen och dess betydelse (Wikip). Den mänskliga hjärnan har en otrolig förmåga att känna igen, lära sig eller t.o.m. i vissa fall besitter den ”inbyggda detektorer” för att känna igen vissa strukturer som t.ex. ansikten. Troligen är det därför vi fascineras av olika tomtar och troll som vi  ”ser” i skogen. Vi ser ansikten , figurer eller bara delar av figurer som vår hjärna sedan fyller ut till något begripligt.  

Vad ser ni  ?      Ha de Thorsten

Gubben i månen …

När solen gått upp kan man ibland även se månen. Månen är ju solens återspegling och på sätt och vis dess motsattas eller i varje fall dess motpol. Gubben i månen är ju ett begepp liksom moder sol … lite roligt är det ju att man i sydeuropa refererar till solen som han och månen som hon ….  Här är min gubbe i månen ….   Ha de Thorsten

Mot en ljusare framtid …

Nu går vi mot ljusare tider och ser fram emot det nya året med förhoppningar och hoppas på att det ska bringa oss alla glädje  … så nu vill jag önska er alla ett rikigt  …

Gott Nytt År !   

Thorsten

Frostgräs

Ibland ser man ingenting …

… och ibland ser man någonting ?   Ha de’ Thorsten